Diet…
Det här inlägget har inte så jättemycket att göra med min egen diet, snarare många andras!
Jag har fått mängder av förfrågningar angående kostupplägg från klienter och blir lika förvånad varje gång när folk inte riktigt förstår varför jag måste ha bakgrundsinformation om vad och hur de äter i dagsläget.
Lika förvånad blir jag när i stort sett ALLA lever på bröd!! En vanlig norsk matdag ser ut såhär:
Frukost: Brödskivor 2 st
Lunch: Brödskivor 2 st
Middag: Husmanskost
Kvällsmat: Brödskivor 2 st (gärna med lite nugatti på….??)
Och så lite “snacks” däremellan!
För mig hade det här varit total katastrof att äta såhär, jag hade fungerat i ungefär 2 dagar, sedan hade jag ramlat ihop av undernäring tror jag… Eller iallafall en insulinchock!
När klienten sedan kliar sig i huvudet när förslaget ”lagad mat” till lunch OCH middag dyker upp, det är fullt begripligt eftersom det alternativet aldrig existerat tidigare.
Norge har en total avsaknad av lunchresturanger och skolmatsalar vilket naturligtvis gör att det blir enkelt att bara “ta med sig” ett par brödskivor i en liten låda. Men varför inte ta med sig en portion av gårdagens middag istället? Så långt verkar inte tankegången ha rullat iväg ännu. Men det är inte svårare än att ställa sig och bre mackor på morgonen, det blir faktiskt lättare. Det vill säga om man planerar in ett par extra portioner i middagen kvällen innan! Ta det som blir över och lägg i matlådorna redan kvällen innan så sparar man dessutom tid! Inte dumt alls!!
Allt handlar om planering, tillgänglighet och enkelhet. Ju mer man planerar desto enklare blir det att genomföra en förändring i sina kostvanor, och om man tar middagsexemplet så har man dessutom tillgängligheten inbakad också! Människan är av naturen bekväm av sig, och vem gillar egentligen stora förändringar? Iallafall när det kommer till vardagliga saker som maten-för hur många tycker att det är jätteenkelt att ändra på sina matvanor?
När du frågar en klient vad de har för målsättning med att göra de här förändringarna och du får svaret: “Jag vill bli tunn…” Då ringer “varningsklockorna” hos mig med engång. Tunn, det är ett negativt laddat ord för mig och att vara “tunn” är inte sunt eller hälsosamt på något sätt. (När en person vill bli “tunn” innebär det oftast att hon/han vill bli slank som jag anser vara ett mer positivt laddat ord.) Tunn blir man när man har någon form av ämnesomsättningsrubbning, ätstörning eller liknande. Slank blir man när man har en bra balans mellan kost, träning och livet i allmänhet!
Jag har själv upplevt perioder där jag varit allt annat än både slank och tunn, och det har berott på (med facit i hand) allt för mycket stress och dåliga matvanor. Som tur är har jag varit ganska duktig på att träna under de perioderna vilket förmodligen reducerat den där oönskade viktökningen avsevärt! (Dåliga matvanor för mig är alldeles för LITE mat-då går jag upp i vikt!) MEN, jag har även varit ganska så “tunn” (i tävlingsform nu sist) och jag föredrar hellre lite mer “kött på benen”. Detta på grund av att jag känner mig otroligt mycket mer kvinnlig med lite mer “former”!
Nej, bröd i all ära-men använd det BREVID maten istället för att ha det som huvudingrediens i måltiden!
Och en sak till till helsestationen här i Norge:
Om välling orsakar glutenintolerans vad gör bröd isåfall??
Ät bra-må ännu bättre!!
//Pia 
